LUMA-nyheter arkistot - Sida 3 av 3

LUMA2020 – gemensamma insikter och inspiration: LUMA-inlärningsgemenskaperna från småbarnspedagogiken till andra stadiet är nu valda

8 oktober 2019

I höst startar ett utvecklingsprogram för lärande och undervisning i matematisk-naturvetenskapliga ämnen, som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och genomförs av LUMA-center Finland – ett nätverk av 11 högskolor. Målet med programmet är att utveckla den formella undervisningen av barn och unga från småbarnspedagogiken till andra stadiet samt den vetenskaps- och teknikfostran barn, unga och familjer ta del av på sin fritid. Med programmet vill man utveckla även den undervisande personalens kunnande på olika utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till högskolenivån med hjälp av nya modeller för projektlärande och nya praktiker. En styrgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet håller i trådarna för LUMA2020-programmet.

Sammanlagt 161 inlärningsgemenskaper har antagits till LUMA-utvecklingssamarbetet. Bland dessa finns formella inlärningsgemenskaper, som daghem, skolor och yrkesinstitut, men även inlärningsgemenskaper för fritidsintressen. En lista över alla antagna inlärningsgemenskaper har publicerats på projektets webbplats.

Målet med projektet är att skapa större spridning för det material och de bästa metoderna som producerats av tidigare utvecklingsprogram som ordnats av LUMA-center Finland och att få dem i användning. De bästa lärdomarna och verksamhetsmodellerna från LUMA Finland-utvecklingsprogrammet, LUMATIKKA och StarT-programmet samlas i det här programmet under fyra temarubriker. Temana är Hållbar utveckling (klimatförändring, cirkulär ekonomi m.m.), Matematiken i vår omgivning (konst, ekonomi, statistik m.m.), Tekniken i vår omgivning (rörliga apparater, artificiell intelligens, robotik m.m.) och Min LUMA (ett valfritt tema som dock har en koppling till matematisk-naturvetenskapliga ämnen). Syftet med projektet är att erbjuda stöd åt lärarna som i sitt arbete implementerar de nya grunderna för läroplanerna. Programmet ger stöd åt inlärningsgemenskaper och erbjuder verktyg som främjar bl.a. projektlärande och lärande som skapar bred kompetens.

LUMA2020-programmet, som finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet, genomförs i två faser: en utvecklingsfas och en spridningsfas. Programmet skapar avgiftsfria, nationella nätkurser och andra virtuella lösningar som är tillgängliga för alla dagis och skolor i Finland. Inom ramen för programmet ordnas nätbaserade fortbildningar och ett flertal regionala träffar under åren 2019–2020. Programmet kulminerar i den 16:e upplagan av LUMA-dagarna vid Aalto-universitetet 3–5.6.2020, där inlärningsprojekten som de deltagande inlärningsgemenskaperna genomfört presenteras för allmänheten.

Varma lyckönskningar till alla LUMA-inlärningsgemenskaper som antagits till programmet!

Med önskan om ett givande program med många gemensamma insikter och inspiration,

Maija Aksela

Prof., ledare för LUMA2020-programmet, direktör för LUMA-center Finland, Helsingfors universitet

maija.aksela@helsinki.fi

Oona Kiviluoto

Projektledare, LUMA2020-programmet, LUMA-center Finland

oona.kiviluoto@helsinki.fi

LUMA-center Finland premierade barn, ungdomar och inlärningssamfund för förtjänstfull implementering av vetenskaps- och teknologiprojekt på internationell gala

6 juni 2019

Vid den internationella StarT-galan som gick av stapeln den 6/6 premierades International LUMA StarT 2019-pristagarna. Priset delades ut till de tre bästa projektarbetena med naturvetenskaplig, matematisk eller teknologisk koppling, som barn och ungdomar har förverkligat på olika håll i världen. Teamen från Jordanien, Litauen och Finland fick pris. Desssutom premierades tre inlärningssamfund för de bästa undervisningsmetoderna med mångvetenskaplig, forsknings- och fenomenbaserad undervisning. Undervisningssamfund från Kina, Portugal och Finland fick pris.

I sin bedömningsmotivering har juryn särskilt uppmärksammat hur nyskapande, forskningsbaserat, mångvetenskapligt och gemenskapsbildande projektet är.

Den internationella StarT-tävlingen, som nu hållits för tredje gången, har utvecklats av LUMA-centrum Finland, universitetens centrum för främjande av vetenskaps- och teknologifostran. Under den gångna säsongen har över 900 inlärningsamfund med 650 projekt och över 250 goda undervisningsmetoder från 17 länder deltagit i tävlingen.

”StarT skapar bakgrund för lärandet och kunskaper som behövs när man riktas till bättre framtid, dess behov och utmaningar. Genom ett personligt projekt kan man få känsla av framgång och förmåga som ökar intresset mot vetenskapliga avvecklingar till frågor som betraktar samhället nära oss och människor på globala nivå. StarT står för möjlighet att skapa och lära nytt – att bli sin egen stjärna för att lösa frågor som man själv undrar på”, säger styrelseordförande av LUMA-center Finland, professor Jan Lundell

Under StarT-galan premierades också publikens favorit samt det mest aktiva landet. Dessutom kom man att dela ut nationella finländska pris till de 10 bästa projektteamen som består av barn och ungdomar, samt till de 5 bästa inlärningssamfunden.

Läs mer

75 000 euro doneras av Zonta-organisationen till LUMA-center Finland för att organisera ZAU-klubbar

29 april 2019

Zonta-organisationen samlar in medel för ZAU-klubbar. Målet är att inspirera och uppmuntra flickor att intressera sig i och studera matematik, naturvetenskaper och teknologi.
LUMA-center Finland, som organiserar klubbverksamheten, fick den första donationen den 27 april 2019 i samband med zontornas vårseminarium i Jakobstad.

I Finland är indelningen i kvinno- och mansdominerade yrken fortfarande tydlig, och lönerna är inte jämlika mellan könen. Flickor klarar sig fint i skolan men väljer ofta bort matematisk-naturvetenskapliga ämnen. På så sätt utesluter de själva många möjligheter till fortsatta studier, redan i ett mycket tidigt skede.

2019 fyller Zonta International (ZI)100 år. Jubileumsåret till ära vill ZI Distrikt 20 lyfta fram organisationens grundidé, att förbättra flickors och kvinnors ställning samt att främja jämställdhet mellan könen. ZAU-kampanjen som startades våren 2018 har som mål att samla in medel som hjälper nätverket LUMA-center Finland att bilda ZAU-klubbar. Klubbverksamheten baserar sig på fenomenbaserad inlärning och vetenskapliga ämnen. Nätverket har sedan 2004 erfarenhet av LUMA-klubbar som vänder sig till barn och ungdomar.

På Zonta-organisationens vägnar överlämnades donationen, 75 000 euro, av Governor Lea Helle, och på LUMA-center Finlands vägnar mottogs den av fil. dr Maarit Mäkelä från LUMA-keskus Pohjanmaa. Den andra donationen kommer att göras på Zontas 100-årsseminarium den 8 november 2019 i Helsingfors.

”Vårt gemensamma ZAU-projekt är unikt och ytterst viktigt för Finland. Projektet stakar ut nya vägar för att främja kunskapen om matematisk-vetenskapliga ämnen, med utgångspunkt i senaste forskningsrön,” konstaterar direktören för LUMA-center Finland, professor Maija Aksela och önskar alla glädje av att upptäcka och att lyckas.

Målet är 100 klubbar och 1000 klubbmedlemmar

Rekrytering av arrangörer av ZAU-klubbar och klubbinstruktörer pågår som bäst t.o.m. den 30 april. De första klubbarna startar år 2019, och verksamheten kommer att fortsätta år 2020. Två pilotklubbar fungerar redan i huvudstadsregionen. Målet med kampanjen är 100 klubbar och 1 000 klubbmedlemmar på olika håll i Finland 2019−2020 samt en ny, bestående verksamhetsmodell för skolor.

Målet med klubbarna är att väcka i synnerhet 10–12-åriga flickors intresse för matematik, naturvetenskaper och teknologi. Detta sker genom att ta upp teman som flickor tycker är viktiga samt att använda nya undervisningsmetoder som är baserade på akademisk forskning. Ämnen som kommer att tas upp är bl.a. närmiljö och hållbar utveckling, mat och reaktioner, naturvetenskaper och konst, stjärnor och rymden samt digitalisering och robotik. Huvudvikten ligger på flickor, men även pojkar är välkomna.

Zonta-organisationens medlemmar deltar i klubbverksamheten genom att samla in medel men även som faddrar, mentorer, som lokala inspiratörer för skolväsendet samt som rollmodeller och rekryterare av rollmodeller.

Text: Zonta International Distrikt 20 rf. Bild: Helsingfors universitet.

LUMA-center Finland – nu också på svenska

13 november 2015

Kuva Lelan matematiikkaseikkailu päiväkodissa -kirjan kannesta.

LUMA center Åbo Akademi, som öppnas den 5 november 2015, blev den första svenskspråkiga LUMA center. LUMA Center Åbo Akademi samarbeter med Resurscenter för matematik, naturvetenskaper och teknik i skolan.

I somras blev det klart att Åbo Akademi går med som det tolfte finländska universitetet i LUMA-center Finland. Det betyder att LUMA nu även i praktiken kan erbjuda program på svenska.

Sedan tidigare ingår projekt knutna till Åbo Akademi i LUMA:s utvecklingsprogram för 6-16-åringar.

Välkommen med!

I foto Jaani Tuura från Sydvästra Finlands LUMA-center gratulerar Tina Engblom, CLL:s vicedirektör, Minna Boström, verksamhetsledare för Resurscentret samt Ronald Österbacka, ordförande för LUMA-center Åbo Akademi.

Under invigningen (den 5 november) talade ÅA:s rektor, Mikko Hupa, professor Österbacka, och professor Maija Aksela, direktör för LUMA-center Finland.

Tillställningen samlade ca 50 intresserade, i främsta hand naturvetare och didaktiker från ÅA. Efter den egentliga invigningen fanns möjlighet att höra en öppen föreläsning om gifter och giftmord i skönlitteraturen. För presentationen stod professor Olle Matsson från Uppsala universitet.

En stor del av LUMA-center Finland Åbo Akademis verksamhet kommer att ske genom eller i samarbete med Resurscenter för matematik, naturvetenskaper och teknik i skolan. Resurscentret verkar på motsvarande sätt som LUMA, men är ett allfinlandssvenskt projekt.

Både LUMA-center Åbo Akademi och Resurscenter för matematik, naturvetenskaper och teknik i skolan finns placerade vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

Hemsidan av LUMA Center Åbo Akademi.

Text: Cecilia Lundberg. Foto: Ann-Sofie Leppänen.

Hur långt kommer man med kunskap?

3 januari 2013

De senaste årens internationella utvärderingar visar att Finland klarar sig bra i matematik och naturvetenskaper när det gäller kunskap, men attitydanalysen visar att de finländska eleverna inte tycker speciellt mycket om matematik eller naturvetenskaper.

De senaste årens internationella utvärderingar visar att Finland klarar sig bra i matematik och naturvetenskaper när det gäller kunskap. Den senaste TIMSS undersökningen från 2011 visar flera intressanta saker om undervisningen i Finland ¹. I undersökningen jämfördes elevernas (årskurs 8) kunskaper i matematik och naturvetenskap i 42 länder. I matematikkunskaper placerade sig Finland på en 8:e plats och i naturvetenskaper på en 13:e plats. När man granskar resultaten lite närmare kan man konstatera att de bra resultaten beror på att Finland har få riktigt dåliga resultat. Här kan man kanske anta att det system vi har med specialundervisning fungerar rätt så bra eftersom svaga elever klarar sig riktigt bra i internationell jämförelse.

Mera oroväckande är det dåliga antalet utmärkta resultat. I matematik var endast 4% av de finländska resultaten i kategorin utmärkta medan resultaten för de 4-5 bästa länderna låg kring 30% (kumulativ % ). Situationen var lite bättre i naturvetenskaper (13%) men ändå klart sämre än bland de bästa länderna (20-40% utmärkta resultat). Attitydanalysen visar att de finländska eleverna inte tycker speciellt mycket om matematik eller naturvetenskaper (endast 10% tycker mycket om matematik, internationella medeltalet var 26%, i fysik var motsvarande siffror 9% och 26% och i kemi 13% och 25%). I undersökningen studerades även lärarnas skolningsnivå och fortbildningsaktivitet. Finland klarade sig bra även i jämförelse av lärarnas skolningsnivå, 78% av lärarna hade högre högskoleexamen, medan vi var sämst i att delta i lärarfortbildning. Endast 9% av matematiklärarna hade deltagit i ämnesspecifik fortbildning under de 2 senaste åren, det internationella medeltalet var 55%. Motsvarande siffror var 25% och 55% för naturvetenskaperna.

På basen av resultaten kan man säga att en framtida utmaning är att öka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Metoder och verktyg behövs för att bemöta även de duktiga eleverna så att intresset för ämnena ökar och så att framtidens Finland har det kunnande som behövs inom naturvetenskaper och teknik. Eleverna själva önskar mera mångsidiga arbetsmetoder i kemi och fysik och att man har flera tillfällen att bekanta sig med arbetslivet via studiebesök eller expertbesök i skolorna ². Man kan öka intresset för fysik och kemi genom att sätta in ämnena i sammanhang och behandla på ett sätt som intresserar och berör eleverna. Genom att anknyta till närmiljön och elevernas dagliga liv samt ta med studie- och arbetslivsmöjligheter i undervisningen har eleverna bättre möjlighet att bilda sig en uppfattning om ämnets roll i samhället och för dem själva.

Om elevens motivation kommer inifrån och inte från behovet att demonstrera sin kunskap, vill eleven också oftast behärska ämnet och få en djupare förståelse för det ³. Motivation har visat sig påverka hur bra eleverna kan använda sina kunskaper, hur bra de tar åt sig nya kunskaper och hur bra de kan omsätta de nya kunskaperna till nya situationer ⁴. Motivation är alltså ett avgörande element för elevens inlärning. Enligt Deci ⁵, är det den inre motivationen som är viktig för inlärning. Den inre motivationen stimulerar till att prova, experimentera och lära sig nytt av eget intresse och inte p.g.a. yttre faktorer som belöning, pris, betyg eller bestraffning.

Positiva erfarenheter av naturvetenskaper är viktiga att få redan i tidig ålder. En undersökning från Sverige visar att den idé elever i årskurs 5 hade om sin egen kommande studieinriktning stämde väl överens med den inriktning de senare valde i gymnasiet ⁶. I framtiden försöker vi på Resurscentret arbeta för att naturvetenskaper blir ett naturligt inslag genom hela uppväxttiden, från barndom till vuxenlivet. Kanske Esbo stad kan bli föregångare när det gäller de allra minsta barnen ⁷? Enligt en nyhetsnotis planerar Esbo att införa ”science” betonad inriktning i de svenska daghemmen i samarbete med ett danskt daghem. Målsättningen är, enligt utbildningsdirektör Barbro Högström, inte att införa undervisning utan att stimulera barnens naturliga nyfikenhet samt höja personalens kunnande i ämnet. Ett bra och intressant initiativ att följa med och ta lärdom av.

Som svar på frågan i rubriken så vill jag påstå att man kommer en bra bit på vägen med kunskap men att det inte räcker. På långsikt är det intresset som för vidare och motiverar till djupare analys som behövs för att garantera utveckling inom de naturvetenskapliga områdena.

Referenser:

¹ Kupari, P., Vettenranta, J. & Nissinen, K. (2012). Oppijalähtöistä pedagogiikkaa etsimään. Kahdeksannen luokan oppilaiden matematiikan ja luonnontieteiden osaaminen. Kansainvälinen TIMSS-tutkimus Suomessa. Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos.

² Lavonen, J., Juuti, K., Meisalo, V. & Uitto, A. & Byman, R. (2005). Luonnontieteiden opetuksen kiinnostavuus peruskoulussa. Tutkimustuloksia nuorten näkemyksistä teknologia-alasta ja luonnontieteiden opetuksesta. Helsinki: Teknologiateollisuus.

³ Anderman, E. M. & Young, A. J. (1994). Motivation and strategy use in Science: individual differences and classroom effects. J. of Res. in Science teaching 31, 811-831.

⁴ Dweck, C. S. (1986). Motivational processes affecting learning. American Psychologist 41, 1040-1048.

⁵ Deci, E. L. (1975). Intrinsic motivation. New York: Plenum Press.

⁶ Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg studies in educational sciences 196.

⁷ http://svenska.yle.fi/artikel/2013/02/26/forbattra-inlarningen-redan-i-dagis

Text: Minna Boström.