Professor Jan Lundell ny direktör för LUMA-center Finland

Valokuvassa Jan Lundell

Sedan början av februari har Jan Lundell arbetat som direktör för LUMA-centrum Finland på campus Gumtäkt. Jan Lundell använder halva sin arbetstid till att leda LUMA-center Finland, som koordinerar vetenskaps- och teknologifostran, och under den andra halvan forskar han i kemi vid låga temperaturer.

Lundell återvände till sin ungdoms studie- och arbetsplats, Helsingfors universitet, från Jyväskylän yliopisto, där han hade hunnit arbeta som professor i över ett kvarts sekel. Lundells karriär inom kemin startade ändå i Helsingfors universitet, där han studerade och doktorerade i fysikalisk kemi, arbetade som post-doc i Jerusalem i ett år, och sedan återvände till institutionen för kemi då han fick en assistentur i sitt eget ämne. 

Hans forskarkarriär fortsatte under olika titlar i professor Markku Räsänens grupp. När institutionen flyttade från Sjötullsgatan till den nya byggnaden i Gumtäkt för 30 år sedan, var Jan Lundell med och flyttade. 

Förutom automatisk databehandling (ADB) var det nyaste nya på den tiden informations- och kommunikationsteknik (IKT), och Lundell var en av de första som började använda de nya verktygen inom forskningen och undervisningen av kemi. När t.ex. laboratoriet och en föreläsningssal kopplades samman kunde man demonstrera experiment som gjordes i labbet för en stor mängd studerande utan risker.

Under några år utbildade Lundell lärare i att använda datorstödda program i egenskap av informationsteknikchef, vid sidan av sin forskning. Han var intresserad av hur man kunde göra kemiundervisningen mera effektiv och intressant.

– Simulationer, beräkning, visualiseringar… Med de moderna verktygen kunde man illustrera detaljer och hjälpa studerande förstå kemi på många vis. Forskningen inom kemi gick också framåt med stormsteg då datorerna blev mera effektiva, säger Lundell. 

Två banbrytare vid samma korridor

Till den nybyggda Chemicum-byggnaden i Gumtäkt anlände vid samma tid också en annan person som var intresserad av kemiundervisning, Maija Aksela. Nu för tiden är Aksela känd som en banbrytare inom vetenskapsfostran i naturvetenskaper och den första professorn i ämnet i Finland. Hon var den första direktören för LUMA-center Finland under åren 2013–2025, och var redan år 2003 med om att bygga upp det första LUMA-centret i Gumtäkt.

Aksela, med en bakgrund i kemi och specialisering i undervisning, var särskilt intresserad av samarbete mellan skolor och universitet. De två unga forskarna med lika intressen hade sina arbetsrum vid samma korridor. Forskar- och pedagogikbakgrunden flätades smidigt ihop. 

– Vi konstruerade t.ex. en kurs i molekylmodellering till lärarutbildningen och skapade en mentorgrupp för kursen bestående av lärare från olika håll i Finland. Kemilärare är ofta ganska ensamma i våra skolor, och de är intresserade av nya forskningsrön, så det fanns en efterfrågan på ett nätverk, säger Lundell.

Lundell och Aksela började studera hur man kunde göra kemiundervisningen mera inspirerande och motiverande. Hur kunde man göra barn och ungdomar intresserade av kemi som ämne och karriär? Hur förmedla nya forskningsrön till lärarna? Hur besvara lärarnas behov? Arbetet med att konstruera ett samarbetsnätverk för naturvetenskaplig vetenskapsfostran hade börjat.

Det är omkring ett kvarts sekel sedan Jan Lundell fick ett samtal från Jyväskylän yliopisto med önskan att han skulle ansöka om en ny befattning. År 2008 övergick han till Jyväskylä som professor med specialuppgiften att utbilda lärare i kemi.

Han fortsatte ändå arbetet med det nationella LUMA-nätverket. Idag omfattar nätverket 11 universitet och 13 regionala LUMA-center.  I Jyväskylä hann Lundell agera direktör för det lokala LUMA-centret i 15 år.

Uppehåll intresset genom hela skolsystemet 

Lundell sammanfattar kärnan i LUMA-verksamheten i två punkter: inspirerandet av barn och unga till LUMA-ämnena samt utvecklandet av kunnigheten hos lärare i LUMA-ämnen. Han vill betona att man kan utveckla modeller och metoder för undervisning i kemi, fysik och matematik som stöder undervisningen och inlärandet av fenomenen inom just dessa ämnen.

Vid tíllfället har endast Helsingfors och Jyväskylä universitet examensprogram där magisterstudierna har skräddarsytts för dem som studerar till lärare i matematik, fysik eller kemi. I andra universitet studerar man sitt huvudämne och utför de pedagogiska studierna inom den pedagogiska fakulteten.

– Jag önskar att utbildningsmodellen för ämnesutbildning skulle tas i bruk också annorstädes för att garantera ämnesundervisning av hög kvalitet i hela landet, säger Lundell.

Han vill sprida undervisningsmetoderna som utvecklats för skolorna även till universiteten. Universitetsstuderande vill också ha inspirerande, meningsfull och motiverande undervisning.  Alltför många studeranden faller bort under de första åren eftersom de inte inser vad undervisningen behövs till eller vad den kan leda till. 

– Man kan upprätthålla intresset via exempelvis besökare eller förebilder. Forskare eller studerande kan besöka skolor, eller tvärtom, representanter för arbetslivet universiteten. Hur kan en skolelev veta vad en kemist gör om hen aldrig har sett och mött en?

Nedfrysning av molekyler

Som kemist och professor forskar Jan Lundell själv i kemi vid låga temperaturer. Om man kyler ned en molekyl tillräckligt nära den absoluta nollpunkten kan man isolera molekylerna till ädelgaskristaller och retardera dem för mera detaljerade studier. Särskilt med ljus kan man modifiera molekylernas steriska struktur med en kirurgs noggrannhet.

Myrsyremolekylen, t.ex., har två steriska former. Lundell beskriver hur en molekyl som kylts ner till det yttersta kan modifieras med ljus så att det går att förvandla myrsyran från dess stabilaste struktur till en högre form av energi.

– I och med den nya strukturen förändras de kemiska egenskaperna hos molekylen: den reagerar olika och kan t.ex. brytas ned i andra material än med den ursprungliga strukturen, beskriver Lundell.

Halva arbetstiden forskare, halva tiden budbärare för LUMA-undervisning. Lundell reser åtminstone mycket under sin lediga tid, eftersom han och hans fru har två hem: ett i Wrocław i Polen och ett i Mänttä i Finland. Planen är dock att flytta familjens hem i Finland till huvudstadsregionen i något skede.

Om den senaste finansieringsansökan till Finlands Akademi blir godkänd kunde man tillbringa mera tid i Wrocław än ett långt veckoslut nu och då. Där råkar det nämligen finnas en forskningsgrupp som han har samarbetat med för att forska i kemi vid låga temperaturer i tre årtionden redan.  Vi håller tummarna!

Skrivet av Johanna Pellinen, kommunikationschef, Helsingfors universitet.

Artikeln publicerades den 11.3.2025 på Helsingfors universitets webbplats.

Delta i LUMATIKKA+ -nätstudiekurserna eller -webbinariet under hösten 2024!

Valokuvassa LUMATIKKA-toimijoitta heittelemässä ulkona kuutiota.

LUMA-center Finland-nätverket genomför LUMATIKKA+ som är en fräsch fortbildningshelhet om undervisning och lärande i matematik. Fortbildningsprogrammet lämpar sig för undervisande personal som i sitt arbete inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller andra stadiets utbildning jobbar med matematik. Tack vare finansieringen från Utbildningsstyrelsen är det avgiftsfritt för undervisande personal att delta i utbildningen.

Studierna på nätkurserna är flexibla, och det erbjuds handledning över nätet under våren och hösten 2024 samt våren 2025. Inom ramen för fortbildningsprogrammet erbjuds också närstudieträffar och webbinarier. Vi anordnar program även på svenska – kom med!

LUMATIKKA+ nätstudiekurser: Lär dig när och var som helst

LUMATIKKA+ -programmet:
Börja här: LUMATIKKA+ 1 Gemensam kurs 3 sp. Matematiikan erityispedagogiikkaa läpi koulutusrajojen / Matematisk modellering - ett specialpedagogiskt perspektiv.
Välj den som passar dig bäst: LUMATIKKA+ 2 Årskursspesifika kurser (på finska) á  sp. Varhaiskasvatus ja esiopetus, Perusopetuksen luokat 1-6 tai perusopetuksen luokat 7-9 ja toisen asteen koulutus.
Välj de som intresserar dig: LUMATIKKA+ 3 Valfria kurser i specialdidaktik. Eheyttävää matematiikan opetusta / Helhetsskapande matematikundervisning, Tietotekniikkaa ja ohjelmointia osana matematiikan opetusta (på finska) tai Opitaan matematiikkaa tutkien (på finska).

LUMATIKKA+ -utbildningsprogrammet består av tre delar: (1) den för alla lärare gemensamma delen, (2) den stadiespecifika delen och (3) den valfria delen, som ger en inblick i matematikens specialdidaktik. Du kan välja att genomföra antingen teoriavsnittet eller också det tillämpande avsnittet av kurserna. Man kan avlägga kurserna i egen takt till 1.12.2024.

Två av kurserna inom utbildningsprogrammet erbjuds på svenska: LUMATIKKA+ 1: Matematisk modellering – ett specialpedagogiskt perspektiv och LUMATIKKA+ 3: Helhetsskapande matematikundervisning. Här presenterar vi utbildningens svenskspråkiga kurser:

LUMATIKKA+1: Matematisk modellering – ett specialpedagogiskt perspektiv


På kursen LUMATIKKA+1: Matematisk modellering – ett specialpedagogiskt perspektiv kommer du att:

  • jobba med verklighetsnära problem i ditt matematikklassrum
  • uppmuntra dina elever att se matematiskt på sin vardag och bli skickligare på att använda den matematik de lär sig i skolan
  • få fördjupa dig i hur vi konstruerar matematiska modeller, hur vi matematiserar och granskar de modeller vi skapat.
  • få möta ett perspektiv som innebär att modellering inte bara är till för de som behöver utmaningar utan är en del av varje elevs kunskapsbygge i matematik.

LUMATIKKA+3: Helhetsskapande matematikundervisning

 På kursen LUMATIKKA+3: Helhetsskapande matematikundervisning kommer du att:

  • utveckla din matematikundervisning för att åstadkomma en större enhetlighet i de lärandes upplevelser och samtidigt fokusera väsentligt matematikinnehåll
  • möta arbetssätt och aktiviteter som överbryggar läroämnesgränserna genom vardags- och arbetslivsanknuten matematik, projektlärande, samt genom att knyta matematik till rörelse och konst.

Webbinarium: Bedömning och återkoppling i matematikundervisningen

Vi arrangerar också, förutom nätkurser, ett webbinarium om Bedömning och återkoppling i matematikundervisningen. Det svenskspråkiga webbinariet kommer att hållas den 29.10 kl. 15-16.30. Webbinariet leds av docent Ann-Sofi Röj-Lindberg. Vid webbinariet föreläser professor Lisa Björklund Boistrup.

Utifrån egen och andras forskning i matematikundervisning kommer Boistrup att prata om bedömning i relation till vilka roller elever och lärare kan få genom olika typer av bedömningshandlingar, där såväl återkoppling som prov och betyg ingår. Dessa roller hänger samman med vilka möjligheter som erbjuds för elever att skapa mening i matematik i samband med bedömningarna och också hur eleven kan får möjlighet att bli en aktiv agent.

Vem som helst som är intresserad av ämnet kan ansluta sig. Man kan delta utan anmälan via länken: https://aboakademi.zoom.us/j/67542627580

”Lumatikka-helheten är mycket inspirerande, intressant och användbar. Jag skulle önska att den var obligatorisk för alla lärare, eftersom ämnet är så viktigt.”

Läs mer om LUMATIKKA+ -program: lumatikka.luma.fi/sv/

Klimatforumet för lärare arrangerades för sjunde gången i Hyytiälä – ta en titt på bilderna och föreläsningsmaterialet

Lärare fick uppleva det internationella klimatforumet ämnat för lärare (Teachers’ Climate Change Forum, eller TCCF) i Hyytiälä. Evenemanget ordnades för sjunde gången på Hyytiälä forststation 1–3.9.2024. Lärare från 10 olika länder deltog i forumet. Erfarenheter av att lära sig tillsammans, träffa andra likasinnade samt delta i verkstäder och dagliga föreläsningar gick av stapeln i Hyytiälä. Temat för forumet år 2024 är samarbete mellan lärare och forskare. I samklang med finsk tradition fick klimatforumets deltagare dessutom bada bastu, grilla tillsammans och vandra i skogen. I syfte att fortsätta ett gott teamarbete ordnades forumet som ett samarbete mellan Helsingfors universitets vetenskapsfostran (som en del av nätverket LUMA-center Finland) och Institutet för atmosfär- och jordsystemsforskning (INAR). 

Lärare från världens olika hör träffades på det flerårliga klimatförändringsforumet. På forumet fick lärarna lära sig mer om klimatförändringen och dela med sig vad de kan. Lärarna fick lära sig om forskning och undervisning inom området. Forumet ordnades för första gången år 2017. Vidare, är evenemanget planerat för alla lärare som är intresserade av klimatfostran. Lärarnas professionella kompetens stöds emellertid med mångsidiga anföranden och verkstäder.

Gemensam utformning och klimatfostran på Hyytiälä forststation

Professor Ying-Shao Hsu från National Taiwan Normal University (NTNU) stod för huvudanförandet i Hyytiälä. Anförandets huvudsakliga budskap var gemensam utformning, det vill säga co-design. I gemensam utformning (co-design-modellen) är det viktigt att olika perspektiv tas emot med ett öppet sinne. Dessutom borde experter från olika ämnesområden har möjlighet att delta.Ying-Shao Hsu.

– Klimatfostran av den här typen är en stor del av vårt lands uppdrag. Hos oss finns det internationella företagsgrupper som samarbetar med vetenskapsfostrarna, säger hon.

Det är också viktigt att kommunicera om klimatförändringen, forskning om klimatförändringen och klimatundervisningen till den breda allmänheten. Enligt Ying-Shao Hsu försöker man i Taiwan nå konsensus i klimatfrågorna mellan de olika aktörerna.

Lärdomar och glädje för lärarna och kommande generationer

Forumet har fått mycket positiv respons. Användning av öppna data i undervisningen, gemensamma diskussioner samt gemensam utformning var viktiga teman för lärarna. Dessutom lyftes insatser för att öka motivationen bland eleverna också fram som ett centralt tema. 

Klimatkämparna (Climate Warriors)

Klimatkämparna (Climate Warriors) fokuserar på att göra studerande delaktiga i att bekämpa klimatförändringen. Det här gör de i egenskap av hållbarhetsfostrare. Dessutom vill kämparna underlätta att nya vänskapsband knyts samt främja gemensamma verksamhetssätt, använda sociala medier för att hitta svar på klimatfrågorna och öka klimatmedvetenheten. På bilden (från vänster): klimatkämparna, läraren Jarmo Lehtinen, eleverna Milla och Wilma samt läraren Merja Kuisma.

Forumets arrangörer.

Forumets arrangörer vid Helsingfors universitet arbetar aktivt med klimatfostran. Från vänster: specialist Topias Ikävalto, Juliana Friedrichsen, doktorand Janina Taurinen och forumets biträdande chef universitetslektor Taina Ruuskanen. På bilden saknas forumets chef och grundare, professor Maija Aksela, som leder det nationella LUMA-center Finland nätverket vid Helsingfors universitet.

Förundran och nya idéer i rampljuset

Deltagarna promenerar i skogen.

I Hyytiälä förundrar sig klimatforumets deltagare tillsammans över skogens underverk, skogsforskning och klimatförändringens effekter.

Lärarna diskuterar och rör på sig i skogen.

Lärarna och ungdomarna njuter av att lära sig ute i naturen. Dessutom får deltagarna dela med sig av sina idéer och känna gemenskap.

Lärarna lär sig tillsammans i skogen.

Lärarna och forskarna lär sig tillsammans under besöket på forskningsstationen SMEAR II. Glada miner, gott humör och mycket ny kunskap om skogen och klimatförändringen erbjöds.

Deltagarna förbereder sig för en tyst promenad.

Deltagarna förbereder sig på en tyst promenad i naturen under ledning av äldre universitetslektor Taina Ruuskanen. Hyytiälä forststation är fältstation för Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Den internationella multidisciplinära byggnaden på bilden stod färdig i fjol och är nominerad till Finlandiapriset i arkitektur år 2024.

Deltagarna lär sig om känslor i undervisningen.

Verkstäderna arrangerades i naturen, i hybridform, både på plats och på distans. Till exempel kreativ visionering om en hållbar framtid hörde till programmet som ordnades i Hyytiälä.

Du hittar material och föreläsningar från evenemanget här. Efter att du skapat en profil kan du enkelt logga in och läsa de nyaste materialen som behandlar klimatfostran.

Följ nyhetsbrevet på finska!

Skriven av:

Jemima Unger, specialist i kommunikation och samhällsrelationer, LUMA-center Finland (Helsingfors universitet)

Finland värdland för internationellt STEM-evenemang

För första gången är Finland värdland för Science on Stage-festivalen, ett internationellt STEM-evenemang. STEM står för engelskans science, technology and mathematics. Festivalen hör till de riksomfattande LUMA-dagarna för lärare. På evenemanget presenteras bästa praxis inom matematik och naturvetenskaper, runt om i världen. LUMA-dagarna går av stapeln i Åbo 14–15.8.2024. Evenemanget lockar över 700 lärare från 50 olika länder.

De riksomfattande LUMA-dagarna ordnas för 20:e gången i augusti. Programmet består av Science on Stage-festivalens öppna dörrar och intressanta samt mångsidiga workshoppar på torsdagen.

Du kan delta endast under den ena dagen eller i en workshop. Evenemanget är kostnadsfritt och det finns program på finska, svenska och engelska. Läs gärna mera och anmäl dig på evenemangets webbsida.

– LUMA-dagarnas betydelse är stor. Läraren är en central förändringsagent för en bättre och mer hållbar framtid. Lärarna förtjänar uppskattning, stöd och möjlighet att lära sig av varandra samt att träffas. Tillsammans är vi mer! säger professor Maija Aksela, direktör för LUMA-center Finland nätverket.

En hållbar framtid och lärare står i centrum

Science on Stage-festivalen är ett mässevenemang som inte strävar efter ekonomisk vinst. Festivalen lyfter fram lärarens centrala roll för att skapa en hållbar framtid. Under evenemanget får lärare från olika länder bekanta sig med pedagogik inom matematik och naturvetenskaper.

Under mässan presenterar lärarna sina planer med syfte att lyfta fram bästa praxis inom undervisning och pedagogik. 28 projekt från Finland presenteras. Teman sträcker sig från konstträdgårdar till AI-tutorrobotar samt forskning i marin fysik. Du kan också följa med evenemanget på distans på evenemangets webbplats.

Samarbetsparter stöder evenemanget

Samarbetsparterna i evenemanget är Science on Stage Finland och Science on Stage Europe. Evenemanget stöds av Åbo stad, lokala högskolor, flera organisationer och företag. Lärarna är centrala aktörer under evenemanget. Från Taipalsaaren Kirkonkylän koulu deltar lärare i småbarnspedagogik, Kirsi Rehunen och Sanna Kolhonen. Projektet som de bidrar med heter hur lång är en sekund? I projektet ingår också andra tidsundersökningar. I dessa forskningsprojekt har barn fått uppmuntran och inspiration till att använda sig av sin naturliga nyfikenhet och förundras av den omgivande världen.

Affisch med texten: How long is a second - time studies. Hur lång är en sekund - undersökningar om tid. På bilden syns barn som utför undersökningar om tid.

Alla valda undervisningsprojekt ingår i affischen. Affischerna presenteras på evenemangets webbplats.

I Taipalsaari finns en lång tradition av forskningsprojekt inom småbarnspedagogik. De bästa forskningsprojekten startar med förundran i vardagen, frågor som vardagliga fenomen väckt, som barnen vill klura ut och undersöka. Det är en ära att höra till Finlands lärare och presentera vårt kunnande för internationella kolleger, berättar Rehunen och Kolhonen.

Workshoppar och solceller medför glädje under mässan

För att sammanfatta: på onsdagens mässa ordnas otaliga worskhoppar om olika ämnen under LUMA-dagarna. Under torsdagens workshoppar presenteras exempelvis nya innovationer gällande den virtuella verkligheten i matematikens värld och pedagogik, samt verbalisering av matematiskt tänkande. Dessutom erbjuder vi möjlighet att bekanta dig med vetenskapsfostran vid Västra Finlands LUMA-center och Skolresurs vid Åbo Akademi.

Därtill får du också till exempel bekanta dig med färgämnessensiterade solceller under LUMA-dagarna i Åbo. Workshoppen går ut på att du själv tillverkar en färgämnessensiterad solcell – en ny revolutionerande teknik inom solcellsteknik. Under workshoppen bekantar vi oss också med de grundläggande funktionsprinciper angående solceller, samt också med egenskaper hos ljus och färger. Dessutom mäts solcellens färgämnen med ett UV-Vis spektrum med spektrofotometer. Därtill utförs en mätning av solcellens spänning och ström.

Läs mer om LUMA-dagarnas program och anmäl dig här.

 

Resurspersonerna i Skolresurs – en ovärderlig del av vår verksamhet

Skolresurs, placerat vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, har som uppgift i LUMA-center Finland-nätverket att ansvara för den svenskspråkiga verksamheten i nätverket. Skolresurs inledde sin verksamhet år 2007 som ett resurscenter för att promovera matematik, naturvetenskaper och teknik för barn och unga – sedan dess har enheten haft i bruk ett resurspersonsystem som är en värdefull resurs för Skolresurs.

Systemet bygger på att ha yrkesaktiva lärare och forskare som är knutna till Skolresurs verksamhet via aktivitetsöverenskommelser. I överenskommelserna definierar vi vilken typ av aktiviteter och hur mycket en resursperson är med i verksamheten.

Typiska aktiviteter för resurspersonerna är att vara med och ordna fortbildningar samt fungera som fortbildare på dem. Resurspersonerna är en ovärderlig kanal till undervisningsfältet, i och med att de i sitt dagliga arbete ser, hör och möter vilka behoven är i undervisningen. Därmed kan vi inom Skolresurs ta upp dessa och planera åtgärder för att bemöta dem. Ett sådant var exempelvis behovet av kunskaper i Python-programmering bland gymnasiets matematiklärare, som påtalades i samband med att programmering skulle införas som obligatorisk kurs i gymnasiet. Det behovet kunde Skolresurs snabbt bemöta genom att ordna fortbildningar runt om i Svenskfinland, ledda av våra resurspersoner som fungerar som matematiklärare på gymnasienivå.

Resurspersoner och personal från Skolresurs uppställda i en gruppbild. Bilden är tagen i Österbotten 2022.
Resurspersonerna och Skolresurs koordination i Österbotten 2022.

Långvarigt arbete och tät kontakt med lärarfältet

Resurspersonerna utvecklar även pedagogiskt material och didaktiska metoder som de testar i klass och presenterar vid olika evenemang. Exempel på dylik verksamhet finns det gott om, bl.a. det långvariga arbetet med öppna laborationer, som vår resursperson Berit Kurtén jobbat med i många år, det stöd vi ger till klasslärare för att utföra naturvetenskapliga experiment med barn i årskurserna 4–6, samt det material vi presenterar i vår materialbank och de bloggar våra resurspersoner upprätthåller.

Resurspersoner som planerar tillsammans under ett möte i Österbotten.
Planeringsmöte under teamträff i Österbotten.

Resurspersonerna fungerar dessutom som en direkt informationskanal till lärarfältet.

Under ett läsår träffas hela teamet fysiskt åtminstone i början av läsåret, då vi talar oss samman om det kommande årets aktiviteter samt diskuterar nya initiativ och uppdagade behov. Det här mötet försöker vi ordna på inspirerande platser. Vi har t.ex. besökt Skärgårdshavets forskningsinstitut på Själö som är en del av Åbo Universitets biodiversitetsenhet.

I början av vårterminen håller teamet ett andra gemensamt möte. Under mötet följer vi upp hur läsårets överenskomna aktiviteter framskridit. Också på detta möte ägnar vi tid åt att diskutera framtida aktiviteter. Utöver dessa möten träffas resurspersonerna i mindre grupper enligt behoven i de aktiviteter de är med och utför.

Företagsvärlden och skolvärlden förs samman

Genom åren har vi haft runt trettio personer som fungerat som resurspersoner. De flesta av dem har varit ämneslärare i matematik och naturvetenskap eller forskare och doktorander i motsvarande ämnen. Också klasslärare har ingått och ingår också idag i resursteamet.

Skolresurs resurspersoner och Emma Frans under LUMA-dagarna 2022.
LUMA-dagarna 2022 och workshoppen ”Lärarens roll i infodemin” med Skolresurs resurspersoner och Emma Frans.

För tillfället ingår fjorton resurspersoner i teamet, varav nio är yrkesaktiva inom undervisningen, fyra personer kopplade till forskning och undervisning på universitetsnivå samt en person som jobbar i företagsvärlden.

Ett nytt inslag i teamverksamheten fr.o.m. i år är att vi också har en resursperson placerad i företagsvärlden. Syftet med att ha en resursperson från företagsvärlden – en näringslivsambassadör som vi vill kalla det – är att föra närmare näringslivet, speciellt den tekniska och naturvetenskapliga sektorn, med skolvärlden. Under läsåret 2023–2024 har vår näringslivsambassadör arbetat tillsammans med en annan resursperson i teamet – en av våra gymnasielärare – med att utveckla ett escape room med temat ”Energi”, avsett att användas för undervisning i fysik eller kemi på åk 1–2 i gymnasiet. Det här projektet kommer att presenteras på SonS2024.

Läs mera om Skolresurs, våra resurspersoner och aktiviteter på www.skolresurs.fi

Nyheten är en del av LUMA-center Finlands bloggserie: Riksomfattande inspirerande LUMA-modeller. Varje riksomfattande LUMA-center introducerar en egen idé eller modell i den riksomfattande serien år 2024.

Tidigare innehåll som publicerats:

Artikeln är skriven av: Bengt-Johan Skrifvars, Verksamhetsledare, Skolresurs – Åbo Akademi

Redigerad av: Jemima Unger, specialist i kommunikation, LUMA-center Finland

”Bästa dagen på länge!” – I vetenskapsklubben lär vi oss tillsammans 

I vår fick barn, blivande lärare, lärare och föräldrar tillsammans lära sig om vetenskapens under i skolornas vetenskapsklubbar. Dessutom, i syfte att utveckla forskningsbaserad undervisning, testas vetenskapsklubbar samt utvecklas som en del av det internationella, fleråriga programmet StarT LUMA. I vårens klubbar är de som lär sig ”stjärnor” – deras frågor, kreativitet och kunskaper – står i centrum.

Sammanfattningsvis, är vetenskapsklubbarna fungerande och ändamålsenliga lärmiljöer. Lärmiljöerna kan användas som en del av skolans läroplan, lärarutbildningen eller vetenskapsfostran för familjer på fritiden. I vår provade programmet StarT LUMA  en ny kollaborativ arbetsmodell för vetenskapsklubbar i tre andra länder utöver Finland: Sydafrika, Indonesien och Jordanien. Den viktigaste faktorn – utöver fokusen på dem som lär sig – är att jobba tillsammans. Att jobba tillsammans stöder de känslomässiga färdigheterna och gemenskapen. Projektlärande används som arbetsmetod. Det är också ett av StarT LUMAs forskningsobjekt.

Internationellt projektlärande tillsammans 

I det fleråriga programmet StarT LUMA ingår också en nätkurs på engelska. Kursen stöder genomförandet av kollaborativt projektlärande och ger exempel på hur det går till att studera i StarT LUMA-vetenskapsklubbarna. Emellertid ordnas stöd för kollaborativt lärande också i ett webbinarium och ett internationellt StarT LUMA vetenskapsläger. 

Vidare, strävar forskningen som genomförs i samband med programmet till att hitta nya relevanta lösningar för mångsidiga och helhetsskapande LUMA-studier (STEM-studier), både i skolor och inom lärarutbildningen. Såväl blivande lärare som färdigutbildade lärare – som vill komplettera sin kompetens – har möjlighet att dra nytta av de nya modellerna och lösningarna.

”Det här är roligt! När fortsätter vetenskapsklubben?”, kommenterar en deltagare på vetenskapsklubbens sista träff. Den sista träffen ordnas i form av en liten vetenskapsmässa. Under mässan presenterar barnen de projekt de arbetat med i mindre grupper. Under mässan får barnen också introducera sina föräldrar till vetenskapens glädje när de tillsammans bekantar sig med de experimentella arbeten som barnen väljer ut som de bästa. 

Barn provar tillsammans och lär sig genom projektbaserat lärande i vetenskapsklubben.
Vetenskapsklubben inspirerar barn att testa tillsammans.

Sociala medier som hjälpmedel

Medan klubben pågår får vi via en Whatsapp-grupp för föräldrar höra om hur ivriga barnen är och hur de bland annat hemma visar bilder på sockerregnbågar de gjort. ”Den bästa dagen på länge”, säger en klubbdeltagare till sina föräldrar.

Vårens vetenskapsklubbar träffades en gång i veckan i sex veckor. Blivande lärare planerar innehållet i klubbarna som en del av lärarutbildningen. Till planeringen bidrar skolornas lärare och dessutom beaktas barnens önskemål och frågor. Varje klubbträff har aktivt program och engagerar barnen. I StarT LUMA-vetenskapsklubbarna är deltagarna ”stjärnor”!

Kollaborativt projektlärande som arbetsmetod

I de mångsidiga vetenskapsklubbarna används kollaborativt projektlärande som arbetsmetod. Klubbarna ordnas som en del av Helsingfors universitets lärarutbildning och LUMA-vetenskapsfostran, i samarbete med Helsingfors stad. I pilotprojektets vetenskapsklubbar för skolor deltar elever med många olika nationaliteter. Språket i klubbarna är i regel finska, och engelska enligt behov.

”Projektlärande möjliggör ett inspirerande lärande tillsammans. När barnen arbetar med sina projekt utvecklar de samtidigt färdigheter som är viktiga för framtiden på många sätt – kreativitet, problemlösning, kritiskt tänkande och samarbetsfärdigheter. Vetenskapsklubbarna skapar en utmärkt lärmiljö för att genomföra experimentella projekt tillsammans med barn och unga. De ger också lärarstuderande genuina erfarenheter med barn och unga, där studenterna kan lyssna på barnens frågor och diskuterar dem”, berättar forskardoktor Outi Haatainen, projektchef för StarT LUMA.

Haatainen är lärare på en kurs vid universitetet, där blivande lärare är ledare för vetenskapsklubbar som ordnas i samarbete med skolorna. På kursen studeras också kollaborativt projektlärande i synnerhet ur lärarutbildningens synvinkel.

Reija Pesonen och Aleksi Takala från Helsingfors universitet deltog också i handledningen av de blivande lärarna på vetenskapsklubbarna. Pesonen är intresserad av lärarnas kontinuerliga lärande inom LUMA-området och Takala är intresserad av moderna lärmiljöer, till exempel användning av artificiell intelligens i undervisningen.

Att få göra själv inspirerar

Barnen får utveckla egna intressanta och praktiska projekt, som bland annat behandlar att få bort olika typer av smuts från kläder med olika lösningar samt fenomen i samband med antändning och släckning av olika material. 

Klubbdeltagarna presenterar sina resultat muntligen och med hjälp av postrar och videor på sista träffen. Enligt en deltagare var klubben den bästa någonsin. När ledarna i slutet av klubben ber deltagarna om respons visar alla fulla tio poäng med fingrarna – vissa till och med tre gånger. När klubben är slut får alla deltagare ett StarT LUMA-diplom och molekylspelkort som de kan använda för att studera tillsammans hemma.

Under den sista träffen får också föräldrarna lära sig om lavalampor och att göra såpbubblor med hjälp av torris under barnens ledning. De var barnens favoritprojekt under vetenskapsklubben. Föräldrarna konstaterade att de lärde sig mycket. 

Responsen är uppmuntrande. Det önskas mer vetenskapsfostran av det här slaget för hela familjen. Enligt föräldrarna var barnen mycket entusiastiska och de lärde sig mycket. Det ansågs viktigt att barnen får göra själva och fråga och förundra sig, och att det reserveras tid för det.

En ny form av lärarutbildning

Det internationella programmet StarT LUMA har som mål att stödja en ny form av inspirerande och mångsidig lärarutbildning. Dessutom vill programmet stöda både blivande lärares och färdigutbildade lärares kontinuerliga lärande på ett nytt sätt i en informell lärmiljö.

Målet med utvecklingsprojektet för nya vetenskapsklubbar är att tillämpa nya forskningsbaserade lösningar såväl nationellt som internationellt. Det är ett nytt initiativ och en fortsättning på det internationellt prisbelönta programmet StarT. Du kan läsa mer om det prisbelönade programmet på finska eller engelska bakom denna länk.

”De preliminära resultaten av det första genomförandet är intressanta. De blivande lärare och färdigutbildade lärare som deltog i klubben ansåg att vetenskapsklubben var ett mycket meningsfullt sätt att lära sig tillsammans och få pröva på nya saker i lugn och ro. Lärarna berättade att de använt det de lärt sig i vetenskapsklubben också på sina timmar. Vetenskapsklubben verkar kunna vara en ny form av fortbildning. Men vi behöver mer forskning. Vetenskapsklubben bjuder alla på insikter och glädjen av att lyckas inom vetenskap”, berättar ledaren för programmet StarT LUMA, professor Maija Aksela från Helsingfors universitet.  

Under Akselas ledning lanserades det första internationella och kollaborativa StarT-programmet år 2017. Det nya internationella initiativet StarT LUMA och dess forskningsprogram är den fjärde versionen av programmet.

LUMA-vetenskapsfostran utvecklar och forskar kollaborativt fram nya pedagogiska lösningar för en god, hållbar framtid.

I augusti 2024 under Science on Stage-festivalen i samband med LUMA-dagarna finns det möjlighet att bekanta sig med de bästa projekten som lärare från olika europeiska länder genomfört.

Lärare värnar om hållbar utveckling

Lärarna spelar en viktig roll som utbildare inom hållbarhet och klimatförändring, visar en färsk undersökning som publicerats i publikationen LUMAT. Lärarnas kunskaper och färdigheter om klimatförändringen och undervisningen om den är kopplad till deras självförmåga. Den referentgranskade forskningsartikeln är en del av forskningsgruppen LUMA Science Helsinkis forskningsprogram på temat hållbarhet och klimatförändring. Forskningsprogrammet bedriver ett nära samarbete med nätverket LUMA-center Finland, som omfattar 11 universitet och 13 LUMA-center.

Undersökningen är en multimetodologisk fallstudie som genomfördes på fortbildningsevenemanget Teachers’ Climate Change Forum. Av dem som deltog i fortbildningen svarade 22 lärare med olika bakgrund och från 18 olika länder på en enkät som ingick i studien. Av dessa intervjuades 19 lärare i en semistrukturerad intervju som kompletterade det kvantitativa materialet. Resultatet av undersökningen visar att lärarna på basis av intervjuerna är villiga att delta i kontinuerligt lärande och utveckla undervisningen i hållbar utveckling.

Hållbarhet och självförmåga

Lärarna har föreställningar inte bara om hållbarhetsfostran, utan också om sig själva som lärare i hållbarhetsfostran, vilket bör beaktas vid framtida användning av verktyg som mäter lärarnas uppfattningar. Resultaten av enkäten visade att lärarna hade den lägsta graden av upplevd självförmåga när det gällde att stödja elevernas insatser för hållbar utveckling. Dessa frågor bör beaktas i utvecklingen av nya undervisningsmetoder och material.

Här kan du se en kort video om undersökningen. I videon presenteras undersökningen av professor Maija Aksela, ledare för forskningsgruppen LUMA Science Helsinki.

Skriven av:

Jemima Unger

Ytterligare information:

International Journal on Math, Science and Technology Education (helsinki.fi)
International Teachers’ Climate Change Education Forum 2024

Om du vill veta mer om forskningen inom området hittar du professor Maija Akselas och tidigare nämnda publikationer inom området bakom följande länkar:

1)Towards Student-Centered Climate Change Education Through Co-design Approach in Science Teacher Education | SpringerLink
2) Teacher agency in using students’ questions in climate change education – Interdisciplinary Journal of Environmental and Science Education (ijese.com)

Maikki Roiha skriver sin magisteravhandling i kemi i samarbete med Nokia

Kemistuderande Maikki Roiha från Helsingfors universitet skriver sin magisteravhandling som ett företagssamarbete med Nokia. Roiha undersöker immersion, eller 360°-videors möjligheter och utmaningar i virtuella studiebesök i kemi.

– Jag började arbetet med avhandlingen i juni 2023. I början ingick förstås förhandsuppgifter för avhandlingen och intern utbildning vid samarbetsföretaget i arbetet.

Roiha har skrivit på avhandlingen nästan från början. Hon började renskriva litteraturöversikten direkt efter att hon hade samlat in materialet.

Hur får du till ett företagssamarbete?

Roiha berättar att nyckeln till företagssamarbete är nätverkande. Att kombinera den akademiska världen med företagsvärlden kräver aktivitet av studenten.

– Genom att nätverka! Meddela modigt ditt intresse för avhandlingshandledarna vid din högskola. De kan ha information om möjliga samarbetspartner.

Om det inte ger resultat, kan du ta kontakt direkt med de företag som intresserar dig. Det lönar sig också att följa till exempel högskolornas rekryteringsportaler. Där kan du hitta avhandlingsuppdrag.

Intresset öppnar dörrar

Enligt Roiha är det intressant att undersöka ett nytt initiativ inom undervisningsteknologin och kombinera det med kemiundervisning. I sådan här grundforskning är egentligen alla forskningsresultat intressanta.

– Det som var speciellt fint med projektet var att jag fick vara med och se utvecklingen av en sådan här teknisk helhet ur ett företags perspektiv.

– Jag fick också delta i andra delar av produktutvecklingen, till exempel forskningsbaserad planering av webbtexter och sammanställande av marknadsföringsmaterial. Samarbetet med Nokias experter var också väldigt intressant eftersom jag fick lära mig om arbetskulturen vid ett stort företag och förena den med den akademiska världen. Det var en fin erfarenhet att på riktigt få bli en del av Nokias arbetsgemenskap och träffa experter från ett brett kunskapsfält.

Tips till dig som skriver din magisteravhandling

Roiha tipsar att välja ett ämne som väcker din nyfikenhet. Låt dig inte avskräckas om du inte vet så mycket om ämnet i början. Schemaläggning, pauser och att sänka tröskeln är också en viktig del av planen.

– Gör upp ett tydligt schema för skrivandet, till exempel från måndag till onsdag klockan 9 till 15. Tidscheman ger struktur åt arbetet och hjälper dig att sätta igång. Håll pauser, få igång hjärnan genom att stiga upp och sträcka på dig. Skriv också in dina fritidsaktiviteter i kalendern, och håll fast vid dem, tipsar hon.

Texten behöver inte vara väldigt finslipad genast i början. Om du försöker skriva en perfekt text i ett tidigt skede kommer du att höja tröskeln för att komma igång med arbetet avsevärt.

– I de svåraste stunderna, kom överens med dig själv att du bara öppnar dokumentet för tio minuter. På så sätt kan du ofta sänka tröskeln för den absolut svåraste fasen, nämligen att komma igång. Om du får inspiration efter det, fint! Om inte, kom tillbaka senare.

Fritid och immersion

På sin fritid sysslar Roiha med sport och rör sig i naturen. Hon spelar också gitarr nu och då.

– De här är underbara sätt att tömma huvudet, eftersom man måste koncentrera sig på det man gör.

På frågan om vad immersion är svarar Roiha att det är att försjunka i sin omgivning. Nivån på immersionen är hög när användaren känner att hon eller han är närvarande i omgivningen via sina känselsinnen.

– I en virtuell miljö kan immersionen förstärkas till exempel genom att använda virtuella glasögon, och för ljudvärlden 3D-ljud. Immersionen kan förstärkas ytterligare genom att lägga till interaktiva funktioner i miljön, eller till exempel göra så att användaren kan se och använda sina ”händer” i den virtuella världen.

Pelarna för samarbete på Nokia

Arbetet med Nokia har gått bra. Roiha har fått både nya färdigheter och tekniskt stöd, vilket har kompletterat det hon lärt sig vid universitetet.  

– Nokia gav mig fria händer att testa deras immersiva teknologilösningar i de sammanhang jag ville. Jag lärde mig också att använda dem bättre själv och fick hjälp vid behov. Å andra sidan har jag kunnat erbjuda Nokia kunskaper om forskningen inom undervisningsområdet och producera nyttig information för företaget i min forskning.

De färdigheter jag lärt mig vid universitetet och på andra ställen har gett mig goda förutsättningar att planera, koordinera och genomföra projekt med flera samarbetsparter.

– Jag är tacksam för alla som gav av sin tid till projektet – ett stort tack till HelsinkiALD-gruppen och doktoranden Alexander Weiß, äldre universitetslektor Sami Hietala och överingenjör Sami Heikkinen. Tack till kemiklassen Gadolin, alla som deltog i undersökningen och mina handledare vid Nokia och universitetet.

Handledarna är professor Maija Aksela och docent Johannes Pernaa vid enheten för kemilärarutbildning vid Helsingfors universitet. Projektet ingår i LUMA-centrets forskning om vetenskapsfostran inom området moderna tekniker (här på finska).

Glad överraskning för Malms skola i Pargas

Annika Norrgård, ämneslärare i Malms skola i Pargas, berättar om hur hon och skolan har upplevt samarbetet med LUMA-center Finland och vad det lett till. LUMA står för STEM-ämnena, vetenskap, teknik och matematik. Förkortningen STEM kommer från engelskans Science, Technology, Engineering, Mathematics. Motsvarande förkortning på finska är LUMA.

Malms skola i Pargas överraskades med ett LUMA-diplom i höst. Diplomet utdelades på LUMA-center Finlands jubileumsseminarium 10.11.2023. Skolan fick ta emot diplomet för innovativt och långsiktigt samarbete och gemenskaplig verksamhet. 

En kvinna med glasögon.
Annika Norrgård är pedagogie magister (klasslärare) och fungerar som ämneslärare vid Malms skola i Pargas.

– Det kändes jättebra! En väldig överraskning för det första att vi blev tilldelade diplomet. Det kändes jättebra för det gångna skolåret då vi jobbat med omgivningslära och fysik och kemi, eftersom vi för tillfället fokuserar på dem. Det var jättefint att få en utmärkelse, säger Norrgård.

I Malms skola i Pargas har man satsat stort på att eleverna ska få experimentera och laborera mera. Genom att experimentera får eleverna kunskap om vad den teoretiska biten innebär i vardagslivet och ger en ökad förståelse för fenomen i vardagen.

– Vi vill väcka deras nyfikenhet lite, de vill ta reda på själv, sporrar Norrgård.

Entusiasm och ytspänning på tapeten

I Malms skola i Pargas har satsningen lyckats bra – eleverna njuter av att experimentera och testa själv. Det är ett bra sätt att fördjupa sig i teoridelen och få göra något annat.

– Först gör de teoridelen, efter det prövar de hur det fungerar. Exempelvis, vad betyder ytspänning? Sedan laborerar vi för att se, förklarar Norrgård.

I praktiken betyder ytspänning att de krafter som håller ihop vattenmolekylerna är starkare än krafterna som finns mellan vattenmolekyler och molekyler i luften.

Norrgård har jobbat som lärare i snart 23 år. Allt började med att hon härstammar från skärgården.

– Jag kommer från skärgården och läraryrket har legat mig varmt om hjärtat redan tidigt. Hemma testade jag på olika saker.

– Mamma och pappa sade att jag kanske inte behöver testa på allt. Men jag har varit med om när pappa plockat isär traktorer och sett hur saker fungerar, säger Norrgård.

Naturvetenskap i hjärtat

De naturvetenskapliga ämnena ligger Norrgård varmt om hjärtat. Hon ser också en koppling mellan praktiska experiment och att förstå sig på teori.

– När barnen får experimentera själv, kommer de bättre till insikt om vad teorin betyder, belyser Norrgård.

I ungdomen tänkte Norrgård länge att läraryrket skulle vara roligt att jobba med. Speciellt de naturvetenskapliga ämnena, det vill säga STEM-ämnena.

– Naturvetenskapliga ämnena – fysik, matematik, kemi, har alltid legat nära hjärtat.

I sitt arbete som lärare har Norrgård lärt sig massor. Hon tycker att man ständigt lär sig av barn.

– Man kan alltid ta reda på och försöka förklara till nästa gång. Jag har fått jobba med LUMA centren via barnens akademi, i Vasa och Helsingfors. Det har också gett mig nya idéer om vad man kan göra. Samtidigt har Skolresurs också gett mig tips på vägen.

– Samarbetet med både LUMA och Skolresurs har fungerat jättebra! säger Norrgård.

Det bästa med LUMA-verksamheten är barnens upptäckarglädje – den sprids då man lär sig tillsammans.

– Att få se eleverna, när de har möjlighet att testa olika saker i teorin och sedan kommer till insikt. Oj, är det så här det fungerar! Att få en sådan aha-upplevelse!

Läs mer om LUMA-center Finlands verksamhet i e-boken LUMA Finland. Vi hoppas boken bidrar till nya insikter och en stor upptäckarglädje!

Barn testar teknik och elarbete.

 

Skriven av:
Jemima Unger

Främjare av vetenskapsfostran belönades

För 20 år sedan inleddes vid Finlands universitet den så kallade LUMA-verksamheten som syftar till att uppmuntra studier i naturvetenskap och matematik. För tio år sedan grundades universitetsnätverket LUMA-center Finland till stöd för denna verksamhet.  Nätverket firade sitt tioårsjubileum med att dela ut utmärkelsediplom som erkänsla för främjande av vetenskapsfostran.

Vid ett jubileumsseminarium som hölls vid Helsingfors universitet den 10 november 2023 belönade LUMA-center Finland 13 skolor och daghem och deras lärare från olika delar av Finland.

Tidigare har utmärkelser delats ut för att hedra framstående främjare av vetenskapsfostran vid universitet och organisationer. Denna gång var första gången som LUMA-utmärkelsediplom delades ut till skolor och daghem. I och med utmärkelserna vill LUMA-center Finland betona skolornas och lärarnas viktiga arbete som främjare av kompetens inom STEM-ämnena och samtidigt tacka alla lärare, som fostrar dem som ska utforma framtiden. (Förkortningen STEM kommer från engelskans Science, Technology, Engineering, Mathematics. Motsvarande förkortning på finska är LUMA.)

Finlands framtid

I sitt tal på jubileumsseminariet betonade forsknings- och kulturminister Sari Multala vikten av att garantera kompetensen inom STEM-områdena för att trygga Finlands framgång i framtiden.

– Kunskaper i naturvetenskaper, matematik och teknik är en viktig faktor för Finlands framtida framgång. Vi behöver allt fler mångsidiga STEM-experter inom många olika områden. Det är viktigt att få allt fler flickor och kvinnor att intressera sig för de här områdena, sade Multala.

På seminariet talade även Helsingfors universitets prorektor Kai Nordlund. I sitt tal lyfte Nordlund fram betydelsen av den 20-åriga LUMA-verksamheten.

– Genom sin verksamhet har LUMA-center Finland introducerat hundratusentals barn och unga i olika åldrar till den matematisk-naturvetenskapliga forskningens mysterier. Samtidigt har verksamheten på ett betydande sätt medfört en forskningsbaserad utgångspunkt för lärarutbildningen i dessa ämnen, sade Nordlund.

– Verksamheten har varit unik även i det avseendet att alla universitet i Finland har anslutit sig till den. Genom universitetens medverkan och genom sitt webbmaterial når LUMA-nätverket alla unga i Finland.

Prisbelönta daghem och skolor

LUMA-diplom delades ut för långvarigt och innovativt LUMA-samarbete och för samhällelig verksamhet till följande skolor och daghem:

Småbarnspedagogik

  • Förskoleundervisningen vid Mukkulan päiväkoti, Lahtis
  • Niittyahon päiväkoti, Muurame
  • Päiväkoti Piilometsä, Uleåborg
  • Päiväkoti Satulinna, Seinäjoki
  • Förskoleundervisningen vid Taipalsaaren kirkonkylän koulu, Taipalsaari
  • Kalkunvuoren päiväkoti ja koulu, Tammerfors

Grundskolor

  • Drumsö Samskola och Kansainvälisen liiketoiminnan lukio
  • Maiju Lassilan koulu, Tohmajärvi
  • Malms skola, Pargas

Gymnasier

  • Helsingfors naturvetenskapsgymnasium, Helsingfors
  • Kokkolan suomalainen lukio, Karleby
  • Lyseonpuiston lukio, Rovaniemi
  • Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio, Åbo

En främjare av kompetens inom matematik, naturvetenskaper och teknologi

Nätverket LUMA-center Finland omfattar 11 universitet och 13 LUMA-center som finns i anslutning till finländska universitet eller universitetscenter. Nätverket främjar lärande och undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik.

Nätverket har ett riksomfattande uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. LUMA-center Finland har också deltagit i att utarbeta den nationella LUMA(TE)-strategin och handlingsplanen. Målet med strategin som Undervisnings- och kulturministeriet publicerat är att säkerställa kompetens och förståelse av STEM-områden för att främja såväl välfärd som en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar tillväxt.

Ytterligare information:

Maija Aksela

Direktör för nätverket LUMA-center Finland

029 415 0516

maija.aksela@helsinki.fi

 

Oona Kiviluoto

Projektplanerare

029 415 0672

oona.kiviluoto@helsinki.fi

 

Jemima Unger

Kommunikationsexpert

029 415 1150

jemima.unger@helsinki.fi

 

Bild: Teemu Myllymäki

 

Länkar:

www.luma.fi/sv/

Inställningar
LUMA-kukka ilman tekstiä

Vår webbplatsen använder cookies så att vi kan ge dig den bästa användarupplevelsen som är möjlig. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälper vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen som du tycker är mest intressanta och användbara.

Du kan justera alla dina cookie-inställningar i den här vyn.

Nödvändiga

Nödvändiga kakor låter dig använda webbplatsen genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Statistik

Statistik-kakor hjälper den som äger webbplatsen att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen (t.ex. vilka sidor som besöks oftast) genom att samla och rapportera information anonymt.